att hata allt mänskligt

Jobbat 26 timmar på två dagar. BLERK.

För er som inte visste så finns det hunkar inom vårdyrket också. Spenderade fyra timmar med en sådan igår. Trevligt att prata med totala främlingar på ett (relativt) avslappnat vis. Vi pratade om Harry Potter, Sigmund Freud, kabuki makeup syndrom, Broder Daniel, barnmorskeyrket, Lil' Kim, etc. etc. etc. GIVANDE, NON?! Fantastiskt!

Jag trodde inte detta om mig. Att jag faktiskt kan prata med människor över huvudtaget. Hemma hos min brukare är jag ju typ "Hej, mat, ligga, där" alltså totalt retarderad i min kommunikation. Men nej nej, jag var mitt härliga jag full blown igår. Drog till och med "skämt" och skit. Om jag kan dra min tråkiga punchlines för någon och den människan skrattar med (ansträngt?) så är jag väldigt glad över det. Om jag även kan förklara Sigmund Freuds fallstudier över Råttmannen är jag ännu mera glad eftersom jag hatar att prata om saker jag gillar med människor. Kan inte prata musik, litteratur, nada med er, sorry. Vissa saker håller man för sig själv.