---

Snart har jag i princip sommarlov.
Tack *insert Higher Power*

Jag är inte bitter, men hur jag kunde stanna så länge på det där jobbet förbryllar mig.

Nu ska jag dit igen, men det spelar ingen roll. Jag är kär, jag kan blockera det mesta jag inte gillar.


"jag har ingenting att ge dig
men jag ber dig
stanna kvar hos mig"

Child King

I kväll ska jag på födelsedagsfest! Då ska jag se ut så här!




Eller så här. Fast med kungakrona och klänning då.




How Karin got her groove back.

Jobbat 26 timmar på två dagar. BLERK.

För er som inte visste så finns det hunkar inom vårdyrket också. Spenderade fyra timmar med en sådan igår. Trevligt att prata med totala främlingar på ett (relativt) avslappnat vis. Vi pratade om Harry Potter, Sigmund Freud, kabuki makeup syndrom, Broder Daniel, barnmorskeyrket, Lil' Kim, etc. etc. etc. GIVANDE, NON?! Fantastiskt!

Jag trodde inte detta om mig. Att jag faktiskt kan prata med människor över huvudtaget. Hemma hos min brukare är jag ju typ "Hej, mat, ligga, där" alltså totalt retarderad i min kommunikation. Men nej nej, jag var mitt härliga jag full blown igår. Drog till och med "skämt" och skit. Om jag kan dra min tråkiga punchlines för någon och den människan skrattar med (ansträngt?) så är jag väldigt glad över det. Om jag även kan förklara Sigmund Freuds fallstudier över Råttmannen är jag ännu mera glad eftersom jag hatar att prata om saker jag gillar med människor. Kan inte prata musik, litteratur, nada med er, sorry. Vissa saker håller man för sig själv.

...


Salvador Dalí i ett brev till Federico Garcia Lorca. "You won't believe this, but for the past month I've been a soldier. I haven't mentioned it until now because it's a very long story, but anyway i love it, it's so strange."

i_i

Undrar hur det är att dela lägenhet med ett knippe individer från världens alla hörn. Jag måste gå igenom en grav förändring alltså.

Bli bättre på:
Städa.
Känna av situationer.
Diska.

Men om jag kör på det boendealternativet kan jag inte ta med min katt, som just nu trycker sig mot min sida och fan LER när hon tittar på mig.

Måste satsa hårt på att skaffa eget boendet på stan istället för att bo genom skolan. Men om jag gör det så kommer jag ju återigen bli outsidern! Alla andra bah " aaaah det var så sjukt igår, Pierre hällde pastavatten i min säng" och jag sitter och är stone face för jag satt hemma själv och tryckte med en drink då historien begav sig. BOOOOOH NEJ JAG VILL INTE!!!!!

----------- Machine Translation ----------------
ZONE: GRACE, 45M2 + 2 ROOMS, REFORMED, HAS REFRIGERATOR AND AIR CONDITIONING, done NOT FURNISH + EXTERIOR.

----------- Original Text ----------------
ZONA : GRACIA , 45M2 + 2 HABITACIONES,REFORMADO ,TIENE NEVERA Y AIRE ACONDICIONADO, NO AMUEBLADO+EXTERIOR.

 

Vet inte varför jag spanishdictar stycken som jag rimligen bör knäcka på två sekunder. AIRE ACONDICIONADO, HMMMMMMZZZZ..

 

För övrigt, hur snygg tycker ni att Alliansens logotyp är? Nä, tänkte väl.


Livet < Jag.

Det är svårt att vara normal. Igår blev jag förbannad på vinden när jag gick till jobbet. Håller på att trappa ner (läs: slutat tvärt sedan en månad tillbaka) på min deppmedicin för att se hur det går och ja, vad ska jag säga... jag mår ju överlag fruktansvärt förnämt om man jämför med hur det var för något år sedan, men jag blir fortfarande rosenrasande på småsaker. Jag har väldigt mycket aggression i mig, oklart varför. Sa till Sandra att jag höll på att gå i taket när bussen var tre minuter sen plus att vinden blåste PLUS att det var is på marken (?). Jag bah "hur länge ska det vara så här..." Hon undrade om jag menade hur länge jag skulle vara arg idag eller hur länge jag kommer att reagera så på väder och vind. Ja, att jag slutar bli kränkt av vind kan jag inte riktigt se hända.


För att avsluta fint...
Jag sa ju att jag skulle försöka ha mer bilder i bloggen.


Jag ger upp.

The search for Swedens next top gal continues

Jag har kommit ut som "normal" nu för Sandra. Hon är väldigt stöttande. Mitt mål inför 2010 är att bli en lite mer up-beat variant av mig själv. Som igår fick jag ett sms från Nadia om vi ville gå till Rocks. Jag satt i mysbrallor framför schlagern och tänkte "Nya Karin hade gjort det.....men soffan är skön....Peepshow på dattan... och vi har faktiskt te-och kakstund!" Men vi sprang upp och sminkade oss och drog. Sen tog jag en stilla pilsner - så jävla normalt!- och hängde. Sen kom det en kille som bara skrek på sin tjejkompis. Alltså han verkade inte sur, bara högljudd. Jag antar att det också är normalt? En 30åring frågade mig och Sandra med bebisröst om vi gick på toa ihop.

Igår köpte jag min allra första Hello Kittyprodukt! En neccessär en djupt WT-dränkt brud skulle kunna ha. Jag gillar den. Den stora frågan är ju om man ska vara en normal tjej med pengar eller en normal normal tjej som inte har mer än någon annan? Det är egentligen ingen aktuell fråga då jag inte har några extra pengar att sprätta runt. Men det mest normala är väl för en vanlig helylletjej att sträva uppåt? Like "jag är medelklass, men jag tror Lindsay Lohan har ett skoj liv, sådan ska jag vara".

Här skulle det sitta fint med en bild på Lindsay Lohan, några månader före the total decay. Då hon ändå var skinny :D Visst kan ni se det framför er?

Sandra är på mig ständigt om att jag inte får förändra min mentalitet så fort jag drar (yeah vi gör slut nu). Utan att det måste ske successivt. Det hade jag också tänkt mig.

Mental lista på saker jag kan tänka på:
Om jag pratar om något jag tycker är roligt måste jag avväpna genom att säga att jag har så JÄVLA sjuk humor.
Om någon frågar om jag vill gå ut, som i just nu, då säger jag ja. För jag älskar att gå ut.
Om jag har tvättat så slänger jag inte all ren tvätt på golvet.
Om någon frågar, så älskar jag Will Ferrell.
Om ni prompt måste veta, så gör rosa teknikprylar mig yr i hjärnan (sorry jag vet inte hur vanliga människor känner inför sånt).
Om jag är berusad får jag inte börja prata som Henrik Berggren. Ingen tycker att det är kul.

Nu känner jag för att kolla på Titanic! Det är ju ändå söndag, den vita mannens vilodag, och lite romantisk katastroffilm passar mig utmärkt. För att illustrera bifogar jag en bild från filmen. Det är tydligen roligare att läsa bloggar om man får bilder till. Ska tänka mer på det. Mer Lindsay Lohan, mer Leo Di Caprio. På tal om honom, Shutter Island! Måste se om den fem gånger på bio.





RSS 2.0